Tandvård

Tandvård

Daglig tandborstning är kanske vad de flesta tanker på när man pratar tandvård. Kanske dyker även bilden av fluortanten i skolans klassrum upp eller tandläkarens eviga tjat om tandtråd. Och visst stämmer det bra att man bör vara noga med borsten, men det finns även hel del andra knep för att upprätthålla en god munhälsa.

För många barn och ungdomar är tandläkarbesöken inte särskilt populära, särskilt inte då man i unga år ofta påbörjar tandregleringar. En tandreglering bör genomföras om man har bettfel eller snedväxta och felplacerade tänder. Möjligheterna att lyckas med en tandreglering är större om den påbörjas tidigt, vanligtvis från tioårsåldern och uppåt, eftersom käkarna fortfarande växer och enklare kan korrigeras i större omfattning. Oftast är en tandreglering nödvändig, då det finns mycket att vinna på att tidigt korrigera tänder och käke. Framförallt är kariesrisken betydligt högre med en ojämn tandrad. Det är svårare att klara av rengöringen mellan sneda tänder och man kan behöva komplettera med hjälpmedel eller fluortillskott.

Ett bettfel kan handla om överbett, underbett eller ett så kallat öppet bett, som innebär att tänderna inte möts. Om detta inte åtgärdas riskerar man att senare i livet drabbas av bl.a. muskelsmärtor, käkledsbesvär eller huvudvärk. Har man överbett som barn finns risk att man drabbas av talsvårigheter samt skador eller onödigt slitage på tänderna.

De mer omfattande tandregleringarna är kostnadsfria och ingår i barn- och ungdomstandvården, som sträcker sig upp till 19 års ålder. Vuxna betalar sin behandling själva, men kan i vissa fall ansöka om ekonomisk hjälp från Försäkringskassan.

För att hålla en god munhälsa är noggrann och ordentlig rengöring en av de allra viktigaste rutinerna som bör hållas dagligen. Idag är eltandborstar ett smidigt hjälpmedel som många tandläkare brukar rekommendera. En eltandborste rengör munnen mer effektivt än en vanlig tandborste, samtidigt som man inte riskerar att trycka för hårt på tandköttet. Vad man dock bör ha i åtanke, och som det inte alltid informeras om, är att eltandborstar inte bör användas tillsammans med vitgörande tandkräm, tandkräm med så kallad whitening-effekt. Denna kombination sliter på tandemaljen, vilket förhöjer risken för karies.

Naturligtvis går det lika bra att använda sig av en vanlig tandborste. Tandborsten bör hållas fräsch och bytas ut med jämna mellanrum, en tumregel brukar vara varannan månad eller när borststråna börjar spreta. Håll gärna en borstrutin i tanken så att inga ytor faller i glömska. Se till att lägga på ny tandkräm emellanåt och var extra noggrann vid områden där bakterierna lättast får fäste, såsom intill tandköttskanten och mellan tänderna. Ta även hand om tungan, antingen med borste eller tungskrapa. Tungan kan samla mycket bakterier och ge upphov till dålig andedräkt.

Tandtråd, tandstickor eller mindre borstar, exempelvis vinkelborstar, är ett smidigt komplement för att nå de ställen i munnen dit den vanliga tandborsten inte når. Om du dessutom har tandställning, tandimplantat eller proteser kan dessa hjälpmedel, tillsammans med fluorsköljning efter borstningen, vara särskilt viktiga för en fullgod rengöring.

Att äta på regelbundna tider och undvika småätande är ytterligare ett gott råd för att minimera kariesangrepp. En del mat och dryck, såsom läsk, frukt och juice har högre surhetsgrad, vilket är mer påfrestande för tandemaljen än mat och dryck med lägre surhetsgrad. Att borsta tänderna direkt efter att man ätit, är inte att rekommendera då man riskerar att gnugga upp tandemaljen. Borsta istället före en måltid eller vänta en stund.

Sist men inte minst är regelbundna tandläkarbesök ett av de enklaste sätten att få reda på hur ens tänder mår. Idag finns det dessutom olika former av tandvårdsförsäkringar som gör att regelbundna kontroller inte behöver bli någon dyr historia. Upprätthåller man en regelbunden tandvård med rengöring och kontroller, kan man hålla munnen frisk hela livet. På lång sikt är god munvård en lönsam investering såväl för hälsan som för plånboken.